En het potatis vid vårt matbord de senaste dagarna, har varit den berömda kostcirkeln som åter igen har gjort sitt inträde i matkulturen :-) Barnen diskuterar och undrar vad som ingår och vad som inte ingår i cirkeln. Sonen kan säga: -det här ingår väl i kostcirkeln och pekar på chokladkakan, för det innehåller ju fet! Jo, det är sant, men inte riktigt sådant fett svarar jag. Men barnen har förvånansvärt bra koll på kostcirkeln ändå.

Vet bara när jag var liten, eller mindre ;-) då satt det affischer över allt med kostcirkeln. Ett ställe var i skolansmatsal, där det verkade som tapeter och färg kostade mer att sätta upp/måla med än att dekorera med kostcirkeln. Då fans det ett intresse för skolmaten, nu är det bara storkok och ingen känsla alls för maten. Jag märker av det då jag är ute och jobbar som vikarie, hoppar runt på olika förskolor dem dagar jag inte ”behöver” plugga. En del förskolor har egen kock/kokerska och en del får maten i värmeskåp och jag märker stor skillnad på kvalité. Ibland tycker jag synd om barnen som ska äta smörjan, vi vuxna skulle inte ens äta det. Hur kan man då kräva att barn ska äta och bli mäta på något som inte ens ser gått ut och luktar apa. De försöker dölja den lustiga maten med ett roligt namn som exempel: Cowboy gryta! Men om vi tänker tillbaka lite, vad åt dem på ”Cowboy tiden”? Inget som vi skulle äta idag i alla fall :-)

Nu gled jag iväg lite kände jag ;-) lätt hänt. Som sagt, kostcirkeln är den bra eller dålig?